lördag 27 oktober 2007

Den stora premiären

I går var jag på teater! Visst har jag varit på teater tidigare, men detta var nog första gången jag var på "proffs-teater" om jag inte minns fel. Teateruppsättningen var "Den stora premiären" som är en hyllning till Bröderna Marx. Det var verkligen kul att se Eva Rydberg likna Harpo och spela stum, Ola Forssmed likna Groucho - med cigarr, lustig gåstil och allt, samt Kim Sulocki som liknade den tredje brodern Chico och pratade med italiensk brytning. Jag kommer nog aldrig glömma när han blev påkommen då han kysste en annan mans kvinna och han utalade
frasen "hoppesan". Måste ses för att förstå det roliga! Personligen tyckte jag att Ola Forssmed gjorde en otrolig rollprestation. Var första gången jag såg honom på teater nu när han är vuxen. Jag såg honom spela i Molieres "Den inbillade sjuke" när han var 13 år ungefär. Jag förstod redan då att han skulle bli nåt stort! Fast jag tyckte det var lite synd att han spelade Micki i Rederiet, för det är på teater han gör sig bäst. Ja, en "stor" skådespelare har han onekligen blivit. Men, så otroligt vig han är, människan måste vara gjord av gummi! Måste förresten berätta att jag träffade Ola första gången när han var 8 år gammal! Han gjorde inte så stort intryck på mig då, han var bara kompis till min kusin. Hur som helst, jag trodde att de tre skådespelarna skulle föreställa de tre bröderna, men så var det inte. Utan det var helt enkelt en hyllning till dem. Så här i efterhand kan jag tänka mig att se uppsättningen en gång till! Vilka fantastiska skådespelare det var med i ensambeln, Eva, Ola, Kim, Ing-marie Carlsson, Johannes Brost, Mia Poppe m.fl.

söndag 21 oktober 2007

Jobbig helg!

Den här helgen blev verkligen inte som jag hade hoppats på. En riktigt jobbig helg blev det! Och anledningen...ett barn i nån lägenhet som i fredags var uppe till kl 3 och igår till kl 2. Barnet är väl i 2-3-årsåldern o springer omkring och stojar utan att föräldrarna verkar bry sig. Misstänker att det kan vara så att föräldrarna avsiktligt vill att barnet ska vara uppe länge, så att de själva kan få sovmorgon utan att barnet väcker dem tidigt. Men stackars barn i så fall! Läste just i en bok att forskningsrapporter visar att barn med arbetslösa föräldrar riskerar att själv bli arbetslösa. Barnen har inte vant sig från början att ha vettiga rutiner. Därför funkar det inte sen när de själv är vuxna och ska jobba.
Viktigt i ett sånt här fall är att lämna in en störningsanmälan. Det är ju knappast inte bara jag och sambon som inte har kunnat sova. Lite jobbigt när huset är så stort att man inte kan ta reda på vilken lägenhet störningen kommer ifrån. Annars skulle man ju kunna prata med någon av föräldrarna. Kanske är det så att de inte vet/förstår att ljudet planteras om i betongväggarna. Speciellt lyhört blir ju ett hus på natten.

Hursomhelst, jag somnade först vid 4 i fredags, och likadant var det igår. Det är klart att ens egen sömncykel störs när man inte får sova. Konstigt nog är jag inte arg eller ens irriterad. Men, jag kan ju bli, om det fortsätter. och då blir det inte roligt! Känner redan nu att nästa vecka kommer att bli jättejobbig. Bland annat p.g.a att jag inte har kunnat hålla på med de studier jag hade planerat. Och när det gäller godistillverkningen som kusin H och jag håller på att testa, så har jag bara gjort en ynka godissort i helgen. Jag hade planerat ca 4 sorter!

Jag ska äta lunch nu, och sedan ska jag sova ca 2 timmar. Tror att det kanske kan funka om jag sedan är uppe och igång, så att jag kan somna någorlunda tidigt ikväll (natt).
Håhåjaja! Inte alltid kul att bo i flerbostadshus!!